Ulleråkers härad, Uppsala län (Uppsala kommun) · delad socken förenad först 1938
Jumkils socken nämns första gången skriftligt 1316. Själva kyrkan uppfördes sannolikt under första hälften av 1300-talet som en högrest gotisk hallkyrka med lika breda långhus och kor, byggd i oputsad gråsten. Sakristian tillkom kort efter kyrkobygget, och ett vapenhus lades till omkring år 1500, samtidigt som ett nytt tegelvalv ersatte det ursprungliga trävalvet. Fönstren förstorades 1768, en orgelläktare byggdes 1771, och taket byttes 1812–13, med större renoveringar 1854 och 1903.
Ett säreget inslag i kyrkans historia är det västtorn som aldrig blev klart. En iakttagare på 1600-talet beskrev en gammal, mest förfallen stenbyggnad "med trä och träd växande i murarna och därinne" — och en arkeologisk undersökning 2018 hittade två kraftiga grundmurar, 1,75–1,9 meter breda, vinkelräta mot västgaveln: sannolikt resterna av just detta medeltida byggprojekt som aldrig fullbordades. Administrativt var socknen länge delad mellan två härader: byarna söder om Jumkilsån hörde till Ulleråkers härad, de norr om ån till Bälinge härad, fram till 1938 då hela socknen fördes samman under Ulleråker.
Kjerstin föddes i Slättberg i Orsa socken i Dalarna 1782 (se Orsa-sidan). År 1806 flyttade hon till Skuttunge och strax därefter till Granmarken i Jumkil, där hon tjänade som piga hos Anders Ersson — en resa på flera hundra kilometer för en ung kvinna i den tidens Sverige.
Husförhörslängderna beskriver henne som sjuklig och utfattig under flera perioder (1846–49 och 1851–52) och noterar att hon haft smittkoppor. Hon flyttade vidare inom trakten — till Stenbacken 1845 och slutligen till Andersbo 1852, där hon tycks ha tillbringat sina sista år.