En plats i släkten · pilotsida

Källeryd

Mo härad, Jönköpings län · granne till Åsenhöga, dagens Gnosjö kommun

Del två av pilotsidorna. Samma modell som de fyra första: en sida per ort, korslänkad från alla personsidor med koppling hit. Innehållet är efterforskat av Claude utifrån allmänt tillgängliga källor, kombinerat med det som redan finns i din egen släktdata.

Trakten

Källeryd hörde ursprungligen till Västbo härad men fördes över till Mo härad år 1752 — tillsammans med grannsocknen Åsenhöga. Idag ligger båda inom Gnosjö kommun, mitt i samma bygd av småskalig hemslöjd och tråddragning som präglat hela trakten kring Anderstorp och Gnosjö.

En gård som tömdes på folk

Näs, 1883

Vid gården Näs i Källeryd föddes en rad syskon under 1860- och 70-talen: Amanda Christina (1863), Jenny (1868, död som liten 1869), Jenny Petronella (1872), Maria (1875) och Severina Etilia (1879). Enligt din egen släktdata utvandrade flera av de överlevande syskonen till Nordamerika samma år, 1883 — ett tydligt exempel på hur en hel syskonskara, och med den en gård, kunde tömmas på ung arbetskraft under några få år.

Samma mönster upprepas vid grannagården Torp Högaberg: söner i familjen Josephsson lämnade successivt under flera decennier — Edvard Wilhelm 1885, Oscar Martin 1889 (”Flyttnr. 6”), ännu en Johan Alfred så sent som 1917.

Hemresan som aldrig blev av

Inte alla resor gick den vägen man hoppats. Enligt en notering i din egen data drunknade en ung kvinna från trakten, Ester Maria, född 1878 i Mjöhult, på hemresan från Amerika 1894 — källan är kortfattad och delvis svårläst, men pekar mot en olycka ute på Nordsjön. En påminnelse om att utvandringens historia inte bara handlar om nya liv som byggdes upp, utan ibland om resor som aldrig avslutades.

Kuriosa

Brunnen som fylldes igen

Kierstin Andersdotter Persson (1761–1797)

Den 3 april 1796 tog Kierstin Andersdotter i Hagshestra sin egen son, fyra och ett halvt år gamle Pehr, och dränkte honom i gårdsbrunnen — sedan hon två dagar i rad försökt förgifta honom. Drygt ett år senare, den 10 juni 1797, avrättades hon 36 år gammal på Ölmestads avrättsplats: handen och huvudet höggs av och kroppen brändes på bål. Kyrkoherde Anders Broman antecknade i Gnosjö dödbok att hon gick mot avrättningen "frimodigt och väl beredd", och att hon enligt uppgift sjöng en psalm på vägen dit. Brunnen där pojken hittades användes aldrig mer efter det som hänt — den fylldes igen.

Källa: Gnosjö dödbok (kyrkoherde Anders Broman), citerad i GEDCOM-notis

Sockenstämmans motstånd

Anders Andersson (1754–1826)

Vid sjuttio års ålder gifte änkomannen Anders Andersson om sig med den betydligt yngre Elin Andersdotter från Hägnet i Anderstorps socken — och väckte hela sockenstämmans ogillande. Som obesuttet "undantagsman" ansågs Anders inte kunna försörja vare sig Elin eller hennes son Petter, och Källeryds socken satte sig emot giftermålet med all kraft. Anders struntade i motståndet och vände sig i stället direkt till kungen — och fick sin vilja igenom, dock mot att Anderstorps socken förband sig att ta tillbaka Elin och sonen den dag Anders gick bort. Så blev det också: när Anders dog 1826 flyttade Elin tillbaka till Anderstorp.

Källa: Sockenstämmans protokoll m.m., citerad i GEDCOM-notis

Vigseln kyrkoherden vägrade

Anna Katarina Magnusdotter-Durell (1651–1713)

Några år efter att hennes man Göran Stierna dött förälskade sig änkan Anna Katarina Magnusdotter-Durell i studenten och informatorn Johannes Broderus, en bondson från Dannäs. När hon 1683 blev gravid ville hon gifta sig genast — men Källeryds kyrkoherde Flacherus vägrade ge sitt tillstånd till vigseln. Paret fick i stället gifta sig i grannsocknen Voxtorp, utom räckhåll för den motsträvige kyrkoherden.

Källa: P. Wilstadius (släktforskningskälla), citerad i GEDCOM-notis