Mo härad, Jönköpings län · granne till Åsenhöga, dagens Gnosjö kommun
Källeryd hörde ursprungligen till Västbo härad men fördes över till Mo härad år 1752 — tillsammans med grannsocknen Åsenhöga. Idag ligger båda inom Gnosjö kommun, mitt i samma bygd av småskalig hemslöjd och tråddragning som präglat hela trakten kring Anderstorp och Gnosjö.
Mjöhult är en by i Källeryds socken, i Mo härad. Redan på 1730-talet bodde familjen på Elghults rote i byn, och det var här Jonas Andersson föddes 1758, som son till Anders och Ingeborg. 1793 gifte han sig i Gnosjö — vigd av magister Broman — med Christina, kallad Stina, Petersdotter från Åbo Södra Rudö i samma socken. Paret bosatte sig i Mjöhult och fick här åtminstone fyra barn: Catharina (1794), Magnus (1797), Ragnhild (1799) och Cajsa (1809).
Magnus blev bara 22 år — han dog 1819 i Marås, Gnosjö, dit familjen så småningom flyttade och där både Jonas och Stina senare avled. Cajsas liv blev det mest rörliga av syskonens: enligt husförhörslängden flyttade hon fram och tillbaka mellan Källeryd och Gnosjö som barn, tjänade sedan som piga och hamnade 1830 på gården Ingelsbo i Båraryd, Gislaved — där hon gifte sig, blev änka 1845 och dog året därpå, bara 37 år gammal. Catharina och Ragnhild levde längst av de fyra, båda in i 1860- och 70-talen, men ingen av syskonen stannade kvar i barndomens Mjöhult.
Inte alla resor gick den vägen man hoppats. Enligt en notering i din egen data drunknade en ung kvinna från trakten, Ester Maria, född 1878 i Mjöhult, på hemresan från Amerika 1894 — källan är kortfattad och delvis svårläst, men pekar mot en olycka ute på Nordsjön. En påminnelse om att utvandringens historia inte bara handlar om nya liv som byggdes upp, utan ibland om resor som aldrig avslutades.
Kierstin Andersdotter Persson (1761–1797)
Den 3 april 1796 tog Kierstin Andersdotter i Hagshestra sin egen son, fyra och ett halvt år gamle Pehr, och dränkte honom i gårdsbrunnen — sedan hon två dagar i rad försökt förgifta honom. Drygt ett år senare, den 10 juni 1797, avrättades hon 36 år gammal på Ölmestads avrättsplats: handen och huvudet höggs av och kroppen brändes på bål. Kyrkoherde Anders Broman antecknade i Gnosjö dödbok att hon gick mot avrättningen "frimodigt och väl beredd", och att hon enligt uppgift sjöng en psalm på vägen dit. Brunnen där pojken hittades användes aldrig mer efter det som hänt — den fylldes igen.
Källa: Gnosjö dödbok (kyrkoherde Anders Broman), citerad i GEDCOM-notis
Anders Andersson (1754–1826)
Vid sjuttio års ålder gifte änkomannen Anders Andersson om sig med den betydligt yngre Elin Andersdotter från Hägnet i Anderstorps socken — och väckte hela sockenstämmans ogillande. Som obesuttet "undantagsman" ansågs Anders inte kunna försörja vare sig Elin eller hennes son Petter, och Källeryds socken satte sig emot giftermålet med all kraft. Anders struntade i motståndet och vände sig i stället direkt till kungen — och fick sin vilja igenom, dock mot att Anderstorps socken förband sig att ta tillbaka Elin och sonen den dag Anders gick bort. Så blev det också: när Anders dog 1826 flyttade Elin tillbaka till Anderstorp.
Källa: Sockenstämmans protokoll m.m., citerad i GEDCOM-notis
Anna Katarina Magnusdotter-Durell (1651–1713)
Några år efter att hennes man Göran Stierna dött förälskade sig änkan Anna Katarina Magnusdotter-Durell i studenten och informatorn Johannes Broderus, en bondson från Dannäs. När hon 1683 blev gravid ville hon gifta sig genast — men Källeryds kyrkoherde Flacherus vägrade ge sitt tillstånd till vigseln. Paret fick i stället gifta sig i grannsocknen Voxtorp, utom räckhåll för den motsträvige kyrkoherden.
Källa: P. Wilstadius (släktforskningskälla), citerad i GEDCOM-notis