Ljungby

Faurås härad, Hallands län · gård efter gård för en statardrängs familj i Vinådalen

Trakten

Ljungby socken hör till Faurås härad i Halland och ligger i den natursköna Vinådalen mellan Falkenberg och Ullared. Dagens kyrka i sten stod klar 1875, ritad av arkitekten Ludvig Hedin i nyklassicistisk stil med vitputsade väggar och stora rundbågiga fönster — den ersatte en medeltida föregångare från 1100-talet som brann ner efter ett blixtnedslag. Dopfunten av gotländsk kalksten är från 1200-talet och finns kvar. Församlingen ingår i dag i Vinberg-Ljungby församling, Falkenbergs pastorat.

Redan 1507 föddes Ingrid Bosdotter, av den gamla adelsätten Oxehufvud, på gården Hellerup i Ljungby — dotter till Bo Andersson Oxehufvud till Hov, Hällstad och Säby. Hon dog 1571 i grannsocknen Veddige. Ett avlägset spår, femhundra år tillbaka, men ett äkta ett: samma socken där den här släktens gårdshistoria utspelar sig tre hundra år senare.

Sven Johan — från torp till torp

Sven Johan Nilsson, f. 1867

Sven Johan föddes 1867 i Ljungby. Hans uppväxt var en enda lång rad av flyttar mellan små torp och statarplatser i och kring socknen: 1881 till Nyarp vid Hillarps säteri, samma år vidare till Folkared i grannsocknen Sibbarp, året efter tillbaka till Hillarp i Ljungby, 1885 till Lastad, 1886 till Vessige — och till sist, 1890, lämnade familjen Ljungby för gott. Det var den vanliga rytmen för en statarfamilj: aldrig sin egen jord, alltid ett kontrakt som gällde ett år i taget.

Sven Johan blev statdräng och senare trädgårdsdräng i Lindhult, hos C J Lilliehöök, och flyttade därefter till Stavsjö gård. Där kom han i konflikt med rättaren Harald Frank — en konflikt som fick stora följder. Han hamnade först på Nybyhemmet, och omkring 1913 skrevs han in på S:ta Marias mentalsjukhus i Helsingborg, där han blev kvar i tjugo år. Under tiden fick hustrun Emma ensam ta hand om de åtta barnen. Sonen Konrad berättade senare inte mycket om sin far — bara att han varit sträng. Sina sista år bodde Sven Johan på Stafsinge ålderdomshem, då nästan helt döv, och han dog där 1957.

En hård livshistoria, men den börjar här — i barndomens ständiga flyttar mellan Ljungbys gårdar. Källor: Ljungby AI:12 (1879–92), Sibbarp AI:8, samt muntliga uppgifter från familjen ("Solveig", "Konrad").

Alla personer i boken kopplade hit (11 st)